Anvisningar till firande av Mors dag

1. Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång.

2. Mor hälsas om morgonen med sång av barnen.

3. Hon bjudes före uppstigandet på gott kaffe och bröd, berett av barnen. Hon hedras med blommor och en liten gåva.

4. Henne beredes, så långt det är möjligt, vila och frihet från allt hushållsarbete under den dagen. Barnen bädda, sopa, laga mat och diska.

5. Vid eftermiddagskaffet eller på aftonen hålles en liten högtidlighet, där far i huset medverkar. Något vackert läses upp utantill, och hjärtats tack bringas Mor, som är hemmets sammanhållande kraft. Barnen utbedja sig Mors förlåtelse för ohörsamhet och bristande tacksamhet, för allt som vållat Mor sorg, suckar, bekymmer och svårigheter.

6. Frånvarande barn hälsa Mor med brev eller telegram eller vykort, som särskilt gjorts och tillhandahålles för Mors dag.

ur broschyren "Anvisningar till firande av Mors dag" 1920, återgiven i Skånska Dagbladet 2008-05-25.

Vindkraft ger dubbel effekt (insändare)

Vindkraft ger inte bara förnybar energi, den ger också nya arbetstillfällen både lokalt och regionalt. Idag finns det vindkraftverk nästan i varenda kommun i Västsverige. För att nå den västsvenska potentialen på 5 TwH till 2020, krävs betydligt fler vindmöllor. Ca 20 möllor per kommun.

Denna omställning till förnyelsebar energi är viktig för att kommande generationer också ska kunna göra snögubbar, fiska och bada i havet. Ur ett arbetsmarknadsperspektiv handlar bara vindkraften om ca 12000 nya arbetstillfällen i Sverige.

Energiomställningen går ut på att göra samhället mindre fossilberoende. Det handlar i huvudsak om att gå från olja och kol (fossila bränslen) till förnyelsebar energi. Dels för att olja och kol bidrar till ökade koldioxidutsläpp, dels för att framtiden för oljan inte är särskilt långsiktig.
Svensk elproduktion står i dag i princip på två ben – vattenkraft och kärnkraft. Klimatfrågan står nu i fokus, och kärnkraften kommer därmed under den tid vi kan överblicka att förbli en viktig del av svensk elproduktion. För att minska sårbarheten och öka försörjningstryggheten ska ett tredje ben utvecklas för elförsörjningen, och därmed minska beroendet av kärnkraft och vattenkraft.

För att åstadkomma detta måste kraftvärme, vindkraft och övrig förnybar kraftproduktion tillsammans svara för en betydande del av elproduktionen. Alliansregeringen har därför gjort en överenskommelse som ska ligga till grund för utvecklingen framöver, i korthet bygger den på;
Förnybar energi, förnybar energi i transportsektorn, effektivare energianvändning och minskning av utsläppen av klimatgaser.

Västsverige har goda förutsättningar att inom de närmaste 10-15 åren bli helt oberoende av fossil energi. Vi har mycket goda naturtillgångar i form av vind, hav, skog och jordbruk. Vår region ligger i framkant när det gäller ny teknik, forskning och inte minst starkt växande näringsliv inom miljö- och energiområdet. Men, för att bli oberoende krävs det ett bättre samspel mellan politik, näringsliv och forskning.

Det krävs att alla aktörer tar för sig och släpper fram ny teknik, förnyelsebar energi och aktivt stöttar etableringen av vindkraft, biogas och vågkraft.
Låt oss sikta på att vi har 20 vindmöllor per kommun fram till 2020.

Maria Abrahamson (m)Miljönämnden, Västra Götalandsregionen

Parkeringar för Elbilar

I Paris fanns det särskilda parkeringsplatser för el-bilar, med en särskild slags parkeringsautomat för uppladdning.. smart sätt att driva på både marknad och utveckling av fossilfri trafik. Det finns klart utrymme för lite mer kreativ stadsplanering framöver..

I Paris har man prioriterat förnyelsebar energi i sin budget, detta genom att principiellt lägga en procentsats (minns inte riktigt hur mycket) på omställningen till mindre fossilberoende samhälle. Alla byggnader, vägar, bussar.. ja allt, ska ha en tydlig riktning mot icke fossil energi..

Intressant, riktigt så långt har vi inte kommit i Sverige än..

En dag för miljöpolitiken

Dagens Miljönämndsmöte hölls på Gunnebo Slott, som är en fantastisk plats att besöka, inte minst ur miljöperspektiv..

Gunnebo Slott och Trädgårdar är en miljödiplomerad
anläggning. White Guide
rekommenderar Gunnebo Kaffehus och Krog
som dessutom certifierats av KRAV och
Västsvensk mersmak samt valts ut i samlingen
Sveriges bästa konditori och kafé.

Dagens mest diskuterade fråga var Miljöredovisningen för 2008, ett dokument som ska skickas från Miljönämnden till Regionfullmäktige.. försedd med ett "politiskt försättsblad" med nämndens kommentar. Detta ledde emellertid till en lång och invecklad diskussion som säkert kommer att fortsätta i Regionfullmäktige, vad det lider.. Det är väldigt tydligt att det är olika faktorer som driver olika politiker i nämnden..

Själva upplägget på Miljöredovisningen tycker jag var informativt och bra. Miljösekretariatet prövar nu att närma sig GRI upplägget vilket jag tycker är bra och en naturlig utvecking.

Kommentarer;
Gröna listan. Under 2008 köpte Västra Götalandsregionen möbler för 62 miljoner kronor. 33% kom från Gröna Listan, där bara produkter som uppfyller krav på miljömärkning får vara med. Detta är också något som har satt regionen på kartan genom olika utmärkelser, Miljösekretariatet skulle snart kunna ha en egen "skrytsida"..

Miljöbilar, snart uppe i 90%.. Fantastiskt bra - MEN, bara 9% är gasbilar.. resten är bensin och etanol.. Här finns en del att göra, frågan är bara hur.. Vi Moderater motionerade för något år sen till RF och ville dra igång ett arbete för att katalysera en ökad utveckling för biogasen.. Svaret vi fick var att "det gör vi redan..". mm - säkert!

Miljöledningssystem är det stora problemet för Organisationen Västra Götaland.. här ser det inte så bra ut, vilket också konstaterades i revisionspromemorian. Beslutet fattades 2005 att regionen skulle använda miljöledningssystem, men 2008 är det fortfarande bara 17% av verksamheterna som använder ett miljöledningssystem (förutom Tandvårds- och Primärvårdsverksamheterna som nästan är uppe i 100%). Efter dagens diskussion framstod det tydligt var problemet finns, det talades om sanktioner och konsekvenser.. men inte om ledarskap, ansvar och helhetssyn..

Lustgasanvändnigen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset är anmärkningsvärt hög. Men, eftersom vi har ordföranden för SU i Miljönämnden så blev skrivningen att SU jobbar med att komma till rätta med detta. Det ändrades från den föreslagna skrivningen att det behöver göras en analys av varför användningen är fortsatt hög trots genomförda läcksökningar och täthetskontroller.. Vi fick se en bild av hur Stockholm, Skåne och Västra Götaland läcker lustgas - och jag kan säga att vi släpper ut ungefär dubbelt så mycket som Skåne.. och Stockholm är mittimellan..

Slutligen diskuterades livligt hurvida vi ska kunna öka antalet politiker och anställda som genomgår Miljöutbildning. Minns inte exakt men tror att ca 90 st av 1000 politiker har genomgått denna utbildning.. och - ja.. det kanske inte är så konstigt eftersom det inte finns någon som tar detta ansvar i RS... eller - var det Miljönämnden som hade det ansvaret? Ja, den som lever får se..

Kyrkomötet 2.0 (en motion)

Vi är fyra Kyrkomötesledamöter från olika nomineringsgrupper ("partier") som har skrivit en gemensam motion till höstens Kyrkomöte. Det är en motion som handlar om hur vi skulle kunna få lite mer gjort på Kyrkomötet. Det som förenar oss är en vilja till att modernisera upplägget, öppna upp och förhoppningsvis bidra till att vi använder "Kyrkomötestiden" mer konstruktivt och utvecklingsorienterat.

Namnen på oss motionärer finns längst ner.

Kyrkomötet 2.0

Förslag till Kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet ställer sig bakom motionens intentioner och tillsätter en arbetsgrupp som får i uppdrag att, tillsammans med Kyrkomötets presidium, ta fram ett förslag för en mer processorienterad arbetsform för Kyrkomötet.

Motivering

Kyrkomötet hanterar varje år ett stort antal centrala frågor för Svenska kyrkan - såväl långsiktiga och strategiska frågor som de mer kortsiktiga och löpande, såväl stora framtidsfrågor som detaljer. Tyvärr har vi motionärer upplevt att det är både frustrerande och olyckligt att så mycket tid läggs på frågor som behandlats flera gånger tidigare. Detta samtidigt som de stora sammanhangen, de strategiska övervägandena och inriktningsbesluten inte alltid diskuteras med ett helhetsgrepp. Arbetsformerna är inte helt optimala för att uppnå dessa övergripande diskussioner och leder inte till den delaktighet och spänst i diskussionerna som det finns potential för i Kyrkomötet, och som skulle gynna våra beslut.

Vi som motionärer ser fram emot en mer öppen och uppgraderad form av Kyrkomöte, man skulle kunna kalla det Kyrkomötet version 2.0.
Kyrkomötet bör i större utsträckning hantera de strategiska frågorna istället för detaljer, och arbeta mera utvecklingsorienterat istället för att begrava viktiga och långsiktiga utvecklingsfrågor i utredningar i "slutna rum" som löper under flera år. Då skulle det inte gå åt så mycket av kyrkomötesledamöternas tid till att år efter år behandla samma frågor som tidigare redan utretts, debatterats och beslutats för kanske 3:e eller 4:e året i rad. Samtidigt skulle kyrkomötet kunna ta tillvara intentionerna i motionerna bättre och inte som nu avslå 90% av alla goda idéer.

För att hantera tiden bättre

Kyrkomötet utvecklar metoder för att förbättra fördelningen av talartiden , vilka förhoppningsvis också gör att tonen i debatter förbättras, fördelningen mellan män och kvinnor blir jämnare samt att fler ledamöters röster blir hörda.
Här kommer ett antal förslag;
Ø -Dubbla talarlistor, där förstagångstalare ges företräde
Ø -Två talarstolar, för en mer spänstig debatt
Ø -Talarlista på en enskild skärm
Ø -Prioritera ner motioner som behandlats tidigare (exempelvis inom de senaste 4 åren). Möjligen genom att inför ett "begravningsutskott", som har som uppgift att inför kykomötet hantera ( läs begrava) ständigt återkommande motioner och/eller alt. 1 samla dessa i en klump som på första plats i dagordningen avslås utan debatt eller alt.2 läggs sist i dagordningen för att inte ta tid från nya motioner.
Ø Överväga att lägga frågedebatten på en senare tid i dagordningen, eftersom många diskussioner återkommer i behandlingen av motioner.

Att utveckla arbetsformerna för kyrkomötet, för en mer processorienterad form

En mer öppen och processorienterad mötesform ökar delaktighet och engagemang.
Ø -Introduktionskurs för nyblivna kyrkmötesledamöter, med information om kyrkomötets upplägg och process, pågående utredningar, debattform, jämställdhetsmätning mm.
Ø Inriktningsbeslut inför beslut om utredningar. En politisk viljeinriktning ger tydligare styrning inför exempelvis utredningar och borde antas av Kyrkomötet.
Ø -Organisationsutskottet borde kunna hantera frågor om utveckling i ett vidare strategiskt perspektiv än förändringar av kyrkoordningen. Om inte, borde ett framtidsutskott/beredning snarast bildas, då kyrkoordningen inte ensam ligger till grund för kyrkans utveckling. Det är av oerhörd vikt att Kyrkomötet skapar en plattform för strategiska framtidsfrågor.
Ø -Öppna möjligheten i regelverket för försöksverksamhet i projektform, särskilt viktigt inför strukturella beslut. Att parallellt med utredningsarbete genomföra försöksverksamhet t.ex i ett stift eller i en församling ger ett bättre beslutsunderlag.
Ø -Variera ordningen för utskottbehandlingen i plenum, för att undvika att samma utskotts frågor drabbas av nattmangling.

Undersök och sök inspiration från andra ideella organisationer och politiska organ som provat andra former för beredning, beslutsfattande och utvecklingsarbete. Exempel: Åsiktstorg, Framtidsverkstad mm.

Maria Abrahamson (m) Kerstin Hesslefors-Persson (posk)


Marta Axner (s) Ann-Sofie Persson (c)